Nedräkning till julafton 2024 + allt du behöver veta om julafton!

Allt du kan tänkas behöva veta om julafton, vi tar det viktigaste först:

Är det julafton idag?

Nej :(

Hur många dagar är det kvar till julafton?

Julafton 2024 är alltså om 80 dagar. Idag är det även dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före (+70 till "dan före" ) dopparedan.
Dela gärna med dig av den samhällsviktiga informationen:

Vad ska jag köpa i julklapp?

Svår fråga, men vår julklappstips-generator eller dessa julklappstips på hittajulklappar.nu kan kanske hjälpa dig?
Vi har även tips på roliga adventskalendrar för vuxna som du hittar här.

Vilken veckodag är julafton 2024?

Julafton är alltid den 24 december. Vilken veckodag som julafton infaller på kan variera, i år, 2024, firar man julafton på en:

Tisdag

Vilka veckodagar inföll julafton på de tio senaste åren då?

Julafton 2023 inföll på en söndag.
Julafton 2022 inföll på en lördag.
Julafton 2021 inföll på en fredag.
Julafton 2020 inföll på en torsdag.
Julafton 2019 inföll på en tisdag.
Julafton 2018 inföll på en måndag.
Julafton 2017 inföll på en söndag.
Julafton 2016 inföll på en lördag.
Julafton 2015 inföll på en torsdag.
Julafton 2014 inföll på en onsdag.

Vad ska jag ha på mig på julafton?

Om du inte är en tomte och således ska bära en tomtedräkt så hittar du riktigt snygga (och några fula) jultröjor på jultröjor.se samt här på Julafton.se, både jultröja herr och jultröja dam.

Varför firar vi jul och julafton?

Julfirandet är en levande tradition med influenser från ett flertal folk, kulturer och religioner. Låt oss ta det från början...

Firandet av den obesegrade solens födelsedag

Ursprunget till vårt moderna julfirande kan sägas vara över 3000 år gammalt och kommer ursprungligen från det persiska firandet av att solens återkomst där man firade att sol- och ljusguden Mithra skulle återvända. [1]

I Romarriket hölls senare midvinterfester vid vintersolståndet där man dyrkade samma gud, fast här i en romersk version under namnet Mithras. Firandet kallades för Sol Invictus som betyder "den obesegrade solens födelsedag". Mithras påstods vara född den 25 december och det var det datumet som man firade Sol Invictus i Romarriket [1]. Att Mithras var född just den 25 december kommer ha betydelse för både kristendomen och julafton, men mer om detta längre fram.

Målning från 1783 av Antoine Callet: Saturnalia-firande i Romarriket.

Det skapades en sol- och Mithraskult i det sena Romarriket, Mithras fick bl.a. ett tempel upprest efter sig och blev utsedd till det romerska imperiets beskyddare, kulten var framför allt populär bland romerska soldater. Vad dyrkarna av Mithraskulten gjorde på sina sammankomster vet man inte riktigt, eventuellt offrades en tjur under ceremonierna, Mithras avbildades nämligen ofta på statyer och skulpturer just slaktandes en tjur. [2]

Även en midvinterfestival som pågick 17-23 december i Romarriket tros ha haft påverkan på vårt samtida julfirande [1]. Firandet hette Saturnalia och man firade återbrukets gud Saturnus och "naturens återuppvaknande ur vinterns mörker". Under Saturnaliefesten hade slavarna frihet och fick sitta till bords med sina husbönder, fiendeskap skulle läggas på is och man gav även presenter till varandra [3].

Jesus får en ny födelsedag

Kyrkomötet i Nicea (det första konciliet i Nicaea) fastslog år 325 att Jesus föddes den 25 december år 0, och inte den 6 januari som man tidigare trott. Datumet flyttades för att bättre överensstämma med Mithras födelsedag.

Nuförtiden tror många forskare att både årtalet och datumet för Jesus födelse är fel, teorier finns exempelvis att Jesus istället föddes på hösten år 2 [1].

När intresset för Mithaskulten ebbade ut under det 4:e och 5:e århundradet - efter att ha existerat parallellt med kristendomen under några århundanden - blev istället kristendomen statsreligion i Romarriket. Både Jesus och Mithras tillbads under samma tidsperiod och det finns även många likheter mellan dessa två herrar, man kan helt klart se hur kristendomen var "inspirerad" av Mithaskulten. Här är några av likheterna: [4]

Båda påstods vara födda i en grotta (stallet Jesus föddes i låg i en grotta).
Båda var födda genom jungfrufödsel eller åtminstone på ett inte speciellt traditionellt sätt (Mithras sägs ha fötts fullvuxen ur en klippa)
Båda tillbads som son till den högste guden

Hedniskt julfirande

Innan norden kristnades firade man midvinterblot ("jólablót") när midvinternatten var som mörkast och "drack jul" till gudarnas minne. Att dricka jul innebar att man drack öl eller mjöd. Man vet inte så mycket om hur julölen smakade på denna tiden, men vad man däremot vet är att enligt julölslagen så måste minst tre bönder delta i bryggprocessen av julölen. [1]

Julens speciella gud var Jólnir, som är ett av Odens många namn.

Målning: Midvinterblot av Carl Larsson

När norden kristnades blev det fornnordiska och hedniska julfirandet "kristaniserat"; kristna traditioner infördes i julfirandet och själva firandet av högtiden flyttades till 24-25 december (i fornnorden pågick julfirandet under en längre period än så då julen både var en månad och en festival som firades under årets mörkaste tid [5]).

Namnet "jul" behölls dock i bl.a. det svenska språket. I andra språk fick ordet istället en kristen betydelse, t.ex. engelskans "Christmas" (Kristusmässa) och tyskans "Weihnacht" (den heliga natten). [6]

Varför firar vi julafton den 24:e december?

Julafton firas dagen (eller egentligen aftonen: jul-afton) innan juldagen, alltså dagen då Jesus födelse firas i kristen tradition. Att man firar julafton dagen före Jesus födelse, 24 december (och inte hans egentliga födelsedag), beror på att det under den här dagen/aftonen ska ägna sig åt förberedelserna inför Jesus födelse.

I många länder, t.ex. USA, Italien och Irland, firar man dock inte julen med allt vad det innebär med julmat och julklappar förrän på själva juldagen, den 25 december. Julafton har fått en allt mindre religiös prägel i modern tid, väldigt många firar julafton runtom vår jord utan att för den sakens skulle vara varken troende eller kristna.

Varför får man julklappar på julafton?

En julklapp, eller julgåva, är en present som delas ut på julafton eller juldagen. Julklapparna delas ut antingen av en tomte eller så läggs de under en julgran (eller så läggs de under en julgran och delas ut av en tomte). Om julklapparna delas ut av en jultomte kommer denna ofta på kvällstid med en säck full av klappar och en förfrågan om huruvida det finns några snälla barn i hushållet.

Många tror att ursprunget till julklapparna kommer från Romarriket där man under Saturnaliefesterna delade ut presenter till varandra som bakverk, smycken och ljus (man firade ju ljuset- och solens återkomst). Barnen fick små dockor gjorda av lera.

Kristendomen införlivade de romerska traditionerna om att fasta och att ge varandra gåvor under midvintern, men nu fokuserade man istället på de tre vise männens gåvor till den nyfödda konungen, Jesusbarnet. [7]

Varför heter det julklappar?

En teori är att förr i tiden på julaftonsmorgonen gick det ibland till som så att någon klappade på en ett fönster eller dörr i huset, kastade in ett paket och därefter sprang iväg. Klappningen kan vara en orsak till namnet julklapp.

Källor:

God Jul!

PS. har du svårt att hitta julklappar? Låt oss hjälpa till med vår smarta(?) funktion Vad ska jag köpa i julklapp. Där finns julklappstips till både mamma och pappa, flickvän och pojkvän samt riktigt billiga julklappar för max 100 kr eller 50 kr.

PPS. Du kan även följa nedräkningen till julafton 2024 på Facebook.

Allt om Julafton 2024